Bästa vänner

Bästa vänner

Inläggav viktoria » ons okt 29, 2014 8:49 am

Det där med hur hästarna styr mitt känsloliv är inte alltid helt häslosamt, det inser jag men kan för den delen inte göra så mycket åt det annat än att resonera med mig själv. När Viola skulle säljas fick jag en massa frågor av mina nära vänner om hur det kändes osv och i ärlighetens namn kände jag inget. Jag sa lite skämtsamt att jag var "känslomässigt lobotomerad" tänk så rätt jag hade. När Viola väl var levererad och alla spänningar släppte så kom en hel rad med känslor tillbaka och upp till ytan, hade en vecka av minst sagt melankoli, inget var riktigt kul och rädslan över att de skulle ringa och säga att "- den här ponnyen är galen.." var minst sagt tärande. Dock har inga såna samtal kommit och det är ju bra men ni vet den där känslan av att lyckas och att känna sig nöjd vill liksom inte komma. Jag vet att den kommer på något sätt och mitt förnuft har redan accepterat den men hjärtat ligger lite efter. Cassius har bjudit på riktigt fin ridning. Var och tränade i helgen för en tränare som jag bara träffar ibland och hon såg stor skillnad på honom från i augusti vilket är kul. Hennes kommetar som kanske eg inte lät så smickrande men ganska målande löd "-Nu ser han lätt ut i fronten inte som om frambenen vore en halvmeter för korta...!" Igår var det träning för den vanliga tränaren och det gick riktigt bra där också.
Lilla Velvet har tagit ett steg in i vuxenvärlden och fått bekanta sig med sadel på ryggen, oj vilken reaktion det blev. Visst vet jag att hon har humör men hon är ju tömkörd med full utrustning baksele och allt utan minsta reaktion men sadeln var visst läskig, skuttade runt flämtande och frustande som en riktig rodeo häst. Har aldrig varit med om liknande reaktion på någon av de sju pållar som jag ridit in. Igår gjorde vi om sadel provningen och så duktig hon var, bara något skutt, så som det annars kan vara, men inget hysteri utan mera eftertanke, det är det jag älskar med unghästar hur snabbt de accepterar och lär sig nya saker.

Så igår var en bra dag, båda mina pållar är så oerhört harmoniska nu, de älskar sin lösdrift och de är så sociala och trygga, stod en lång stund och njöt av deras umgänge och kände för första gången på mycket länge att de här pållarna vill jag ha länge i mitt liv. En härlig känsla är att jag har fött upp dom bägge och bägge är från samma vackra svarta sto som jag förälskade mig i en gång för exakt 7 år sedan.

/Viktoria
viktoria
 
Inlägg: 1142
Blev medlem: sön apr 06, 2008 7:21 pm

Återgå till Ryttarfiket

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 13 gäster